Glasögon statistik

Glasögon används för att råda bot på synfel. Det är hela 60 procent i åldrarna elva till 55 som använder någon form av hjälpmedel för synen. Det är alltså mer än hälften av alla människor som använder sig av glasögon eller linser. Det är väldigt vanligt att mixa användningen av glasögon och linser, det är bara ca. 5 procent som bara använder linser. 43 procent som bara använder glasögon. När det kommer till användandet av glasögon så använder ca. 50 procent av glasögonanvändarna alltid glasögon, ca. 40 procent använder glasögon vid läsning, ca. 15 procent använder glasögon vid bilkörning och TV-tittande. Det är ca. 10 procent som använder glasögon framför datorn.

Glasögon – historia

Glasögonen tros ha uppfunnits i Venedig på 1200-talet. Men redan innan 1200-talet så hade man experimenterat med att förbättra synen för de som hade nedsatt. Redan innan 1200-talet så använde man bergskristall för att göra linser, som användes som synhjälpmedel. Även linskonsten förädlades med åren och man började använda halvädelstenar som linser, t.ex. Beryll. F.ö. därifrån vårat ord ”brillor” härstammar Vilket var ordet som använder för glasögon under dess tidiga år. Första gången glasögon eller ”brillor” omnämns i Svensk historia är ett brev från mitten på 1400-talet som skickades ifrån en munk, Johannes Hildebrand, i Vadstena till biskopen Knut Bosson i Linköping. I brevet skrev Hildebrand ”så skicka mig också Edra brillor, som jag givit Eder, tyd de äro ju sönderslagna.”.

Glasögon

Glasögon

Tidiga glasögon

Den första kända typen av glasögon kallas för nitbrillor, det är två slipade glasskivor som är ihopnitade, därav namnet. Dessa nitbrillor saknade bågar och användes 1200-1300 tal. Redan på 1300-talet började man hursomhelst att tillverka glasögon med bågar. Under 1500-talet slog bågbrillorna ut de gamla nitbrillorna på riktigt. Nürnberg i Tysklannd blev under 1500 känd som glasögonstaden, härifrån exporterades nästan alla Europas glasögon. Under flera hundra år levde staden på sin export av glasögon. Det var först under 1700-talet Nürnbergs export dog ut. På 1700-talets början började glasögontillverkningen ta fart i England, där började man med sidoskalmar på glasögonen. Till en början så satt inte dessa fast på öronen som dagens på glasögonen, sidoskalmarna tod slut redan vid tinningen. De glasögon med ledade skalmar kallades för herrbågar och glasögon med raka skalmar kallades för dambågar.

Nya sorters glasögon

Runt år 1800 tog Engelsmannen Dudley Adams patent på ett sätt att skapa ovala glasögonglas. Tidigare användes uteslutande runda glas, i och med upptäckten så började man tala om att skapa andra former på glasögonglasen också men det skulle ta långa mycket längre tid innan man lyckades göra andra former på glasen.

Dagens glasögon

I dagens glasögon består glaset ofta av mineralglas och plastglas. Vanligt glas används inte i så stor usträckning längre då plast- och mineralglas är långt mycket mer rep- och stryktåligt. Dessa ”låtsas”-glas är också mycket lättare än riktigt glas. Bågarna i sin tur är oftast av plast eller metall. Idag är det vanligt att köpa glasögon på nätet.

Glasögonslipningar

Det finns två olika sorters slipningar som används vid olika typer av synfel, sfäriska och asfäriska. Glasen slipas med flera fokalpunkter, brännvidder, till bifokala eller trifokala glas. Där bifokala innehåller två glas och trifokala innehåller tre glas. Vi får se hur glasögon har utvecklats om hundra år.